Tidiga morgonar är värligen inte för mig. Så himla svårt att vakna så de sjukt. Är klockan innan halv 8 så finns det ingen chans att jag kan gå upp ur sängen med egen vilja. Utan då är det ett måste och försent vill man ej komma till skolan för då bli min dag upp och ner. Det gillar inte vi. Men imorse bestämmde jag mig ( efter 2 och ett halv år ) i skolan att jag ska prioritera saker och ting annorlunda än vad jag gjort hittills. Mina vanor har ej varit dåliga innan, men allt kan bli bättre visst? "Man lever bara en gång" ! Det är mitt motto de.

Idag lade jag märket till att det är så härligt att försonnas med folk man tycker om. Varför hata när man kan älska ?
Jag har inga konstigheter med omgivningen, men det händer då och då att man missförstår varandra. Och varför ignorera problemet när man bara kan tala ut ? Tro mig, det känns mycket bättre då. Enough is enough.